Jag tyckte mycket om denna roman, den har så tydlig vardag över sig, och det är nog det som jag gillade. Det kändes som Claire var en kompis till mig, en person jag fick träffa och se hur hennes liv fortgick i en rätt vardaglig lunk. Med alltifrån detaljer om de tre döttrarnas sysselsättning, familjens middagsbjudningar eller om Claires och hennes man Pauls sexliv.
Naturen och omgivningen beskrivs mycket och det skulle nästan kunna vara en guidebok. Jag gissar att Monika Malmgren har vistats en del i området, annars tror jag det skulle vara svårt att beskriva omgivningarna så väl.
Baksidetexten:
"Claire flyttar tillsammans med sin familj från London till Isle of Mull på Skottlands västkust. Medan hennes man Paul jobbar är hon föräldraledig med det yngsta av tre barn och försöker hitta sin roll som snart fyrtioårig kvinna, och inte bara som mamma. Om dagarna promenerar hon runt på ön med barnet i bärsele, när hon kan simmar hon i havet. Tången ligger tjock på stränderna. På gården finns också fårskötaren Niall och mellan honom och Claire uppstår en vänskap som hotar att övergå i något mer. Men vad kan man egentligen vinna på att gå över gränsen – och hur mycket kan man förlora?"
Claire har en bror som hon nästan förlorat kontakten med eftersom han är drogberoende, men hennes väninna från London hälsar på och då gör de utflykter tillsammans med Niall. Även Pauls föräldrar gör besök till det fina huset som Claire och Ann hyr på ett år, då Paul har fått en tjänst med pendlingsavstånd från ön. Claires förhållande till Niall blir som ett spänningsmoment, vad kommer att hända? Hur ska det sluta?
Helt klart att jag rekommenderar denna bok och jag hoppas att Monika Malmgren kommer skriva fler romaner som denna.
