måndag 29 juni 2015

Peter och vargen

Prokotjev, Peter och vargen - Illustrationer av Ilon Wikland och uppläsare Mark Lewengood (2014). Innehåller CD-skiva med musik och uppläsning.
Då jag tycker mycket om Ilon Wiklands illustrationer och även gillar Mark Lewengoods fina röst så blev jag intresserad och lånade denna på biblioteket. Har lyssnat några gånger fin musik och som sagt fina bilder och bra uppläsare, ett lyckat samarbete. Rekommenderas !

tisdag 23 juni 2015

Bokmässa mitt i sommaren - mitt på landsbygden

Blir väldigt sugen på att besöka Bokmässan i Od som Bokcaféet Crea Diem anordnar helgen den 18-19 juli. Tyvärr går det inga allmänna komunikationer dit på helger så jag får försöka att få med mig någon bilburen. 

I Lördagsprogrammet är det seminarium om mat och trädgård. Därefter kommer Lars Emanuelsson att berätta om Gustaf Tenggren, som var tecknare åt Disney, utifrån boken Gustaf Tenggren - En biografi. 



fredag 12 juni 2015

Dina brev lägger jag under madrassen


Dina brev lägger jag under madrassen - En brevväxling 1971- 2002 (2012) Astrid Lindgren & Sara Schwardt
Sara 13 år från Ulricehamn skriver 1971 ett brev till Astrid Lindgren, ett brev bland mängder av brev som den kända författarinnan dagligen fick. Astrid fastnar för Saras brev och svarar henne mer personligen än vad hon gjort till någon annan, vilket sen leder till en brevväxling fram till Astrid Lindgrens död. 
Jag tyckte mycket om att läsa denna bok och ställer mig frågan varför jag inte läst den tidigare. Sara är i stort sett jämngammal med mig så det var en av anledningarna till att jag tyckte om att läsa hennes brev. Jag hade nog inte varken vågat eller kunnat skriva så utlämnande och så nästan filosofiskt som Sara gör till Astrid. Astrids svar är helt underbara att läsa, som alltid när jag läser text författad av henne så hör jag hennes röst. Det uppstod ett samförstånd mellan Astrid och Sara och Astrid lämnar ut sig en hel del som hon absolut inte skulle gjort till vem som helst. Hon framför också tydligt att det är så, att Sara får ta del av hemligheter och att hon tycker om att brevväxla med henne, och att hon väntar på Saras svar och blir glad när hon hör ifrån henne. Sara har stora problem under tiden hon skriver till Astrid, hon skolkar från skolan är intagen på psykavdelning bl a. Astrid tror på Sara och peppar henne. 

I slutet av boken skriver Sara (i nutid) och förklarar en del av brevens innehåll.
Det är mycket modigt av henne att lämna ut dessa brev som innehåller så mycket privat. 
 
Saras ord på baksidan av boken:
"Käraste Astrid! Vi som lovade att inte visa varandras brev för någon! Och nu ska de bli en bok. Jag vågar inte tänka på vad Sara, 13, hade tagit sig till. Vem som helst kommer att kunna läsa. Allt det som var bara mellan oss. Det skulle vara intressant att veta vad du hade tyckt om det. Du får ju ingen chans att vare sig censurera eller redigera."

söndag 31 maj 2015

Strandsittaren


Strandsittaren- Morden på Smögen  (2015) är Anna Ihréns debutbok/deckare. Handlingen utspelar sig som undertiteln säger På Smögen, men faktiskt också lite grand i Sjövik som är min och Annas gemensamma bostadsort. Jag var på Akademibokhandeln i Lerum för några dagar sen och lyssnade på Anna när hon talade om sitt författarskap och om sin bok. Anna känner väldig glädje och entusiasm över sin bokutgivning och har planer på flera böcker i en serie med samma huvudpersoner. Hon berättade att hon sen tidig ålder varit intresserad av deckare och inspirerats av olika författare genom åren bland annat av  Enid Blyton och Camilla Läckberg. Jag läste också femböckerna av Blyton, men har faktiskt inte läst något av Camilla Läckberg (!) Det märks att Anna inspirerats av Blyton för att det är en hel del matbeskrivningar i denna bok, kunde kännas lite för mycket av det. Miljöbeskrivningarna är annars en av Annas styrka.  Jag gissar också att namnet på polischefen Camilla Stålberg är en hälsning till Camilla Läckberg.

Utdrag från baksidetexten :

"Dennis Wilhelmson tar tjänstledigt från polisen i Göteborg och åker upp till barndomsön Smögen för att bearbeta den livskris han gått igenom under våren. Men sommaren blir inte så lugn och harmonisk som han planerat. En ung man hittas död i Smögens hamnbassäng och en gammal vän till honom försvinner spårlöst. Ofrivilligt dras han in i Sotenäsets mest uppmärksammade mordutredning någonsin. Han lär känna polisaspiranten Sandra Haraldsson. Sandra är ung ambitiös och rättfram och på något sätt når hon fram till honom och sakta men säkert börjar hans inre läkas." 

Persongalleriet är ganska digert och historien är uppbyggd med rätt korta delar med de olika personerna som huvudperson. Tycker nog detta funkar i denna historia, men jag tillhör de läsare som ibland kan se det som ett problem och får fundera vem är detta nu då? 
Jag är sällan duktig på att räkna ut vem som är mördaren alltså lösa själva mordgåtan och det lyckades jag inte med här heller, och det är efter en mycket spännande upplösning som läsaren får svaret på det.
Det förekommer en handling vid sidan av som utspelas 1837, man får ta del av detta i korta avsnitt mellan den andra handlingen. Det är här som Strandsittaren kommer in. Dessa stycken har inte alls med mordgåtan att göra men det är ändå ok att läsa, ibland kan sådana här sidospår vara irriterande, det är säkert lite olika vad man tycker om detta. 

 
Sammantaget tycker jag om Strandsittaren och för att vara en debut på litet förlag är den mycket bra. Jag kommer absolut att läsa Annas framtida utgivning.

Läs gärna GP:s recension och vad Bokparet skriver på sin blogg om Strandsittaren

 



 

torsdag 21 maj 2015

Pippi 70år !



Idag för 70 år sedan fick Astrid Lindgrens dotter Karin  manuset om Pippi Långstrump, resten är historia som man brukar säga. Fru Lindgren, en vanlig hemmafru (!) boende på Dalagatan i Stockholm, blev ju sedan vinnare i  en tävling som manuset deltog i. Boken kom sedan ut i november 1945.
Själv fick jag ta del av Pippi, Tommy och Annika i  uppläsning för mig av min mamma, och då var det originalboken hon läste ur. Sen fick jag "Pippifeber" som många av oss fick  som var barn då tv serien och filmerna spelades in. Jag sjöng Här kommer Pippi Långstrump och satte upp bilder på väggen.  Jag är född samma år som Inger Nilsson som spelade Pippi och jag minns att jag såg upp till henne och tyckte att hon måste vara världens lyckligaste tjej som fick göra detta ! Sen läste jag för ett tag sen en intervju med Inger, där hon sa att det var rätt jobbigt att göra inspelningen,och det kan jag ju förstå. Men Pippi är ju en stark flicka och det fick väl Inger också vara ! Filmerna blev mycket bra tycker jag och håller fortfarande för dagens generation barn.




Det kom en tecknad film om Pippi på 90-talet som var gjord i USA. Jag var och såg den på bio med några barn, men den filmen var ju en flopp. 

 

Intressant är att innan filmerna hade inte Pippis häst något namn utan det var först till tv-serien som han blev kallad för "Lilla gubben" i böckerna kallades han bara för hästen.

Pippis pappa Efraim Långstrump som från början var negerkung men numera är Söderhavskung har en förebild, nämligen Carl Emil Pettersson.
Joakim Langer och Hélena Regius har skrivit en bok om honom
 


 





I filmerna spelade Beppe Wolgers Kapten Långstrump.



 

 

 

söndag 17 maj 2015

Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet


Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet (2007) av Eva Rice är en bok jag länge haft i bokhyllan, men som inte blivit läst - men nu har jag läst den. Först när jag började läsa tänkte jag: Är det här verkligen en bok jag vill lägga ner tid på när jag har så mycket andra böcker som ligger o väntar på att läsas? men den tog sig längre fram.
Text på baksidan av boken: " Möt Penelope Wallace och hennes underbart excentriska familj! En  kvick roman från 50-talets London med klar vintagekänsla som ett enda långt cocktailparty"
Det var just det att dessa cocktailpartyn tebjudningar och middagar tyckte jag var sådär att läsa om, men efter att intrigen tilltog och jag lärde känna personerna och miljön, så blev det riktigt underhållande. Det finns en djupare ton i handlingen än bara dessa olika tillställningar med frågeställningen vad man ska ha på sig? och vad man ska bjuda på? eller vad man vill bli bjuden på?
Vidare från baksidetexten "Under den polerade socitetsytan tyngs Penelopes familj dock av kravet att underhålla familjegodset och av sorgen efter fadern som dött i kriget"    
Man inser att det kanske inte var så lätt att efter kriget behålla sin ställning och den fina ytan. Ungdomarna/tonåringarna i denna roman har växt upp med kriget som normaltillståndet, men nu har de den ljusa framtiden med fred och en nyfunnen frihet framför sig. Handlingen utspelar sig 1954-1955 och tonårsidolen är i denna roman Johnnie Ray (men Elvis Presley är på ingång från USA.) Penelope och hennes väninna Charlotte går på konsert med Johhnie Ray och det var nog inte så stor skillnad på  den idoldyrkan som var då och när tonårstjejer idag svimmar på Justin Bieber-konserter. 
Det är mycket humor och värme i handlingen men även en hel del som är sorgligt.  
Beas bokhylla skrev om boken i december -12 och jag kommenterade att jag skulle sätta upp den  högt på min läslista ! Ja nu maj-15 har jag läst den
i alla fall ! :-) Och jag är inte ledsen för det.
Tycker dessutom att omslaget är riktigt snyggt.
Boken är slutsåld på förlaget men finns att köpa på Bokbörsen

tisdag 28 april 2015

Vi bara lyder



Vi bara lyder - en berättelse om Arbetsförmedlingen (2015) Roland Paulsen.
Så fort jag hörde talas om denna bok beställde jag den på biblioteket. Vi bara lyder har verkligen uppmärksammats, Roland Paulsen har medverkat i intervjuer och debatter i radio- och tv-program samt att bokens budskap förekommit flitigt på debattsidorna i dagspressen. 

Ur baksidetext på boken:

"Vi bara lyder är en intelligent, humoristisk och radikal genomlysning av Sveriges minst omtyckta myndighet. Det är också en undersökning av byråkratiska ekorrhjul, och vad som får tjänstemän att nitiskt följa absurda regelverk de själva inte tror på. Resultatet är en personlig uppgörelse med hela idén om lönearbetets nödvändighet"
 
Utifrån min personliga erfarenhet och mina egna  tankar om arbetssamhället och den s k arbetslinjen, instämmer jag i stort sett helt med de åsikter som Roland Paulsen framför. Han anser att vi måste ifrågasätta synen på att alla måste arbeta/vara sysselsatta. Exempelvis visar undersökningar att de flesta aldrig skulle gå till de jobb de har, om de var fria från ekonomiskt tvång. 
En fråga som ställs i boken är: Vad händer med de 72 miljarder som arbetsförmedlingen har i omsättning/år? En summa som motsvarar tio miljarder mer än statens utgifter för vård och omsorg.
Att statistiken visar att  en arbetsförmedlare förmedlar i genomsnitt 10 osubventionerade jobb/år är kanske mycket lägre än de flesta tror med tanke på yrkestiteln.

Jag gillar arbetssättet som Roland Paulsen har haft för att kunna skriva denna bok genom att bl a utgå från sin pappa och sig själv. Han har sen följt anställda på arbetsfömedlingen och gjort intervjuer med arbetsförmedlare och varit med på deras möten. Det finns även några berättelser om arbetssökande och deras möten och upplevelser av att vara inskriven  på arbetsförmedlingen.
Boken innehåller även intervjuer av den förre chefen Angeles Bermudez-Svanlund och arbetslinjens skapare Sven-Otto Littorin och analyser av svaren.
Vi bara lyder är relativt lättläst och jag rekommenderar den starkt.


Utdrag ur Wikipedia om författaren:

"Roland Paulsen är doktor i sociologi och
hans huvudfokus i forskning och samhällsdebatt, som glider in i varandra, är vårt komplexa förhållande till lönearbetet och varför lönearbetet fortfarande tar så stor del av våra liv, trots den tekniska utvecklingen."

Läs gärna mitt inlägg om Äntligen måndag, en bok i samma ämne