torsdag 21 maj 2015

Pippi 70år !



Idag för 70 år sedan fick Astrid Lindgrens dotter Karin  manuset om Pippi Långstrump, resten är historia som man brukar säga. Fru Lindgren, en vanlig hemmafru (!) boende på Dalagatan i Stockholm, blev ju sedan vinnare i  en tävling som manuset deltog i. Boken kom sedan ut i november 1945.
Själv fick jag ta del av Pippi, Tommy och Annika i  uppläsning för mig av min mamma, och då var det originalboken hon läste ur. Sen fick jag "Pippifeber" som många av oss fick  som var barn då tv serien och filmerna spelades in. Jag sjöng Här kommer Pippi Långstrump och satte upp bilder på väggen.  Jag är född samma år som Inger Nilsson som spelade Pippi och jag minns att jag såg upp till henne och tyckte att hon måste vara världens lyckligaste tjej som fick göra detta ! Sen läste jag för ett tag sen en intervju med Inger, där hon sa att det var rätt jobbigt att göra inspelningen,och det kan jag ju förstå. Men Pippi är ju en stark flicka och det fick väl Inger också vara ! Filmerna blev mycket bra tycker jag och håller fortfarande för dagens generation barn.




Det kom en tecknad film om Pippi på 90-talet som var gjord i USA. Jag var och såg den på bio med några barn, men den filmen var ju en flopp. 

 

Intressant är att innan filmerna hade inte Pippis häst något namn utan det var först till tv-serien som han blev kallad för "Lilla gubben" i böckerna kallades han bara för hästen.

Pippis pappa Efraim Långstrump som från början var negerkung men numera är Söderhavskung har en förebild, nämligen Carl Emil Pettersson.
Joakim Langer och Hélena Regius har skrivit en bok om honom
 


 





I filmerna spelade Beppe Wolgers Kapten Långstrump.



 

 

 

söndag 17 maj 2015

Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet


Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet (2007) av Eva Rice är en bok jag länge haft i bokhyllan, men som inte blivit läst - men nu har jag läst den. Först när jag började läsa tänkte jag: Är det här verkligen en bok jag vill lägga ner tid på när jag har så mycket andra böcker som ligger o väntar på att läsas? men den tog sig längre fram.
Text på baksidan av boken: " Möt Penelope Wallace och hennes underbart excentriska familj! En  kvick roman från 50-talets London med klar vintagekänsla som ett enda långt cocktailparty"
Det var just det att dessa cocktailpartyn tebjudningar och middagar tyckte jag var sådär att läsa om, men efter att intrigen tilltog och jag lärde känna personerna och miljön, så blev det riktigt underhållande. Det finns en djupare ton i handlingen än bara dessa olika tillställningar med frågeställningen vad man ska ha på sig? och vad man ska bjuda på? eller vad man vill bli bjuden på?
Vidare från baksidetexten "Under den polerade socitetsytan tyngs Penelopes familj dock av kravet att underhålla familjegodset och av sorgen efter fadern som dött i kriget"    
Man inser att det kanske inte var så lätt att efter kriget behålla sin ställning och den fina ytan. Ungdomarna/tonåringarna i denna roman har växt upp med kriget som normaltillståndet, men nu har de den ljusa framtiden med fred och en nyfunnen frihet framför sig. Handlingen utspelar sig 1954-1955 och tonårsidolen är i denna roman Johnnie Ray (men Elvis Presley är på ingång från USA.) Penelope och hennes väninna Charlotte går på konsert med Johhnie Ray och det var nog inte så stor skillnad på  den idoldyrkan som var då och när tonårstjejer idag svimmar på Justin Bieber-konserter. 
Det är mycket humor och värme i handlingen men även en hel del som är sorgligt.  
Beas bokhylla skrev om boken i december -12 och jag kommenterade att jag skulle sätta upp den  högt på min läslista ! Ja nu maj-15 har jag läst den
i alla fall ! :-) Och jag är inte ledsen för det.
Tycker dessutom att omslaget är riktigt snyggt.
Boken är slutsåld på förlaget men finns att köpa på Bokbörsen

tisdag 28 april 2015

Vi bara lyder



Vi bara lyder - en berättelse om Arbetsförmedlingen (2015) Roland Paulsen.
Så fort jag hörde talas om denna bok beställde jag den på biblioteket. Vi bara lyder har verkligen uppmärksammats, Roland Paulsen har medverkat i intervjuer och debatter i radio- och tv-program samt att bokens budskap förekommit flitigt på debattsidorna i dagspressen. 

Ur baksidetext på boken:

"Vi bara lyder är en intelligent, humoristisk och radikal genomlysning av Sveriges minst omtyckta myndighet. Det är också en undersökning av byråkratiska ekorrhjul, och vad som får tjänstemän att nitiskt följa absurda regelverk de själva inte tror på. Resultatet är en personlig uppgörelse med hela idén om lönearbetets nödvändighet"
 
Utifrån min personliga erfarenhet och mina egna  tankar om arbetssamhället och den s k arbetslinjen, instämmer jag i stort sett helt med de åsikter som Roland Paulsen framför. Han anser att vi måste ifrågasätta synen på att alla måste arbeta/vara sysselsatta. Exempelvis visar undersökningar att de flesta aldrig skulle gå till de jobb de har, om de var fria från ekonomiskt tvång. 
En fråga som ställs i boken är: Vad händer med de 72 miljarder som arbetsförmedlingen har i omsättning/år? En summa som motsvarar tio miljarder mer än statens utgifter för vård och omsorg.
Att statistiken visar att  en arbetsförmedlare förmedlar i genomsnitt 10 osubventionerade jobb/år är kanske mycket lägre än de flesta tror med tanke på yrkestiteln.

Jag gillar arbetssättet som Roland Paulsen har haft för att kunna skriva denna bok genom att bl a utgå från sin pappa och sig själv. Han har sen följt anställda på arbetsfömedlingen och gjort intervjuer med arbetsförmedlare och varit med på deras möten. Det finns även några berättelser om arbetssökande och deras möten och upplevelser av att vara inskriven  på arbetsförmedlingen.
Boken innehåller även intervjuer av den förre chefen Angeles Bermudez-Svanlund och arbetslinjens skapare Sven-Otto Littorin och analyser av svaren.
Vi bara lyder är relativt lättläst och jag rekommenderar den starkt.


Utdrag ur Wikipedia om författaren:

"Roland Paulsen är doktor i sociologi och
hans huvudfokus i forskning och samhällsdebatt, som glider in i varandra, är vårt komplexa förhållande till lönearbetet och varför lönearbetet fortfarande tar så stor del av våra liv, trots den tekniska utvecklingen."

Läs gärna mitt inlägg om Äntligen måndag, en bok i samma ämne




torsdag 23 april 2015

Världsbokdagen

Idag är det världsbokdagen. Här i Lerums kommun har biblioteken haft aktiviteter hela veckan.
Jag deltog i Bocafé på tisdagskvällen på biblioteket här i Sjövik. Det var tre bibliotekarier som tipsade om böcker och så var vi några låntagare som gav våra bästa lästips. Tycker detta är en trevlig aktivitet som skulle kunna vara oftare. 

Jag berättade om Livets och kärlekens vatten av Ana Porss.

Några exempel på bibliotekariernas tips som jag blev särskilt sugen på att läsa:

Flykten över järnridån av Hans Christian Cars

Jag är Kina av Xialu Guo

Vi kom över havet av Julie Otsuka

Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty

söndag 19 april 2015

Nalle Puh som bokcirkel i Lundströms bokradio

Nalle Puh, originalet från 1929, första svenska upplagan 1930,  av A.A. Milnes skall läsas och diskuteras i Lundströms bokradio tre lördagar framöver med start nu på lördag den 25/4. Tills dess skall man ha läst t o m det 5:e kapitlet. 

 

Jag hänger på ! Har just varit på biblioteket och "hämtat hem boken".



tisdag 7 april 2015

Att inte vilja se


Att inte vilja se (2014) är den fjärde delen i Jan Guillous serie om 1900-talet- Det stora århundradet. Läste denna del med en gång efter att jag läst Mellan rött och svart.
Denna del handlar mest om Lauritz och hans familj utifrån Lauritz perspektiv och man kan väl säga att titeln mycket anspelar på honom då det är han som inte vill se. Guillou har fått en hel del kritik för att han anser att det i den svenska pressen inte alls framgick vad som hände i koncentrationslägren. Han säger sig ha gått igenom mängder med dagstidningar från tiden, och ja jag tvivlar faktiskt inte på det. Jag hörde honom på bokmässan där han försvarade sig mot just denna kritik. 
Två av Lauritz barn är aktiva i kriget, ena sonen som SS-Officer och ena dottern är aktiv i norska motståndsrörelsen. Man får inte direkt följa dem närgående, något lite när det gäller sonen Harald men inget när det gäller dottern Johanne utan mycket ses utifrån Lauritz perspektiv. Intressant att en familj ser så olika på kriget men det var väl så som det är även idag att det finns många åsikter kring ett middagsbord. Lauritz håller fortfarande på med brobygge och i denna del är det Sandöbron som byggs. Brodern Oscar är den som står förfamiljeföretagets bostadsbyggande/ägande. De flesta fastigheterna i Berlins och Dresdens centrala delar. Man förstår ju tyvärr hur detta kommer att sluta.
Brodern Sverre får man inte läsa så mycket om i den här delen. Kanske blir det mer i nästa bok.
Jag tycker Att inte vilja ser var riktigt bra och faktiskt spännande, jag läste den relativt tjocka boken snabbt, och som jag skrivit tidigare man lär sig alltid mycket när man läser Guillous böcker. Något som jag retade mig på dock var Guillous flitigt användande av de två orden "den saken" det la jag även märke till i den förra delen, skulle vara roligt att räkna hur många gånger? Ser nu fram emot den femte delen som väl kommer i höst.

lördag 4 april 2015

Utlottning Blå flicka

Bokförlaget Thorén och Lindskog lottar ut Blå flicka av Ana Porss om man går in på deras Facebooksida och delar inlägg om utlottningen. Blå flicka kommer ut nu under april.
Själv är jag riktigt nyfiken på Blå flicka, så det skulle  förstås vara kul o vinna den.


Handlingen utspelar sig i Göteborg och Berlin.

Jag har läst Anas tidigare böcker Du kan läsa om dem här