måndag 30 maj 2016

Öppnas i händelse av min död


Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty (2015)har blivit en storsäljare världen över, och  som jag förstått det så kommer den att filmatiseras.
Jag blev nyfiken på boken så fort jag hörde talas om den.(Även om det dröjde en tid innan jag läste den) Det är ett lockande koncept, det här med det hemliga oöppnade brevet som man redan vet innan man börjat läsa, kommer ge berättelsen en spänning. Var den då den bladvändaren som jag trodde den skulle vara? Jo då jag läste ut den snabbt för man ville veta hur det skulle gå. Visserligen gissade jag mig till en del av händelserna i förväg, blir alltid lite irriterad när handlingen är så förutsägbar, samtidigt så hade jag ju inte gissat mig till allt.

"Tänk dig att din man hade skrivit ett brev till dig, ett brev som bara får öppnas efter hans död. Föreställ dig också att brevet innehåller hans djupaste, mörkaste hemlighet. En hemlighet som kan förstöra inte bara det liv och den familj ni har byggt tillsammans, utan också andras. Tänk dig att du hittar det här brevet när din man fortfarande lever…"


I början av läsningen var det lite jobbigt med så många personer som presenteras för mig som läsare. Det är tre familjer och en hel del av deras kontakter med i handlingen. Blev tvungen och skriva upp alla namn för att bringa lite ordning, och det problemet löste sig snabbt. Det mesta av handlingen utspelas på en liten ort i Australien, det är höst och man ska snart fira Påsk (känns avigt!) Antar att Moriarty väljer påsken för att temat är skuld och försoning. Berlinmurens uppbyggnad och fall är också med i handlingen gissar att det också är symbolik i det, men det känns lite vagare och jag hade lite svårare o förstå varför det är med.
Cecilia Fitzpatrick är en gift och mycket social trebarnsmor och duktig Tupperwaresäljare. Hennes man är på resa då hon hittar brevet med skriften "Öppnas i händelse av min död". Cecilia märker att när hon talar om för sin man John-Paul att hon har hittat detta brev,genom en slump när hon välte några kontorslådor på vinden, blir han orolig och beter sig konstigt. Cecilia kan inte släppa tanken på att få veta brevets innehåll.... Och ja hon öppnar naturligtvis brevet, som i inledningen av boken liknas vid Pandoras ask. Efter att läst brevet är det mycket som gör att livet tar en annan vändning. 
Om du inte redan läst Öppnas i händelse av min död så kan jag helt klart rekommendera den. Den är mycket tankeväckande, men läs inte de sista sidorna förrän du har kommit dit. Det är väl en regel att man aldrig bör göra det, en regel jag inte alltid hållit på..... Men efter att nu läst ett par böcker där man definitivt inte bör göra det så förstår jag att detta måste jag sluta med. Jag gjorde det inte i dessa böcker(som väl var) men har gjort det många gånger förr.


Andra som bloggat om boken:

booksessed

bokblomma

med näsan i en bok

måndag 23 maj 2016

Jack i Lundströms bokradio

Lundströms bokradio kommer att ha en bokcirkel där man ska läsa Jack av Ulf Lundell. Jack kom ut 1976 det är alltså 40 år sen den gavs ut.  En bok jag har i min bokhylla, men inte läst. Nu har jag ju några andra böcker på gång....  men man kan ju alltid lyssna på SRplay i efterhand. Gör man inte det så ska man ha läst den första delen av boken, vilket består av 148 sidor till lördag. De personer som ska diskutera boken med Marie Lundström är artisten/sångaren Plura Jonsson och journalisten Fredrik Virtanen. Spännande tycker jag. 

söndag 22 maj 2016

Solknepet

Solknepet av Christina Kjellsson (2013)är en barndomsskildring från 60-talet om en sexårig flicka som bor i en liten by i Jämtland.  

Från bokens baksida:

"Mirjam är sex år. Hon bor med mamma och pappa, hundarna bor ute. Mirjam pratar mycket. Och tänker mycket. Du är duktig du Mirjam, brukar de vuxna säga. Och att hon nog kommer bli präst. Det är mycket man ska förstå och ännu fler saker man måste göra, men Mirjam har sina knep för att hantera världen och ofta blir det ganska bra."

Det är Mirjams tankar om sin omvärld man som läsare får följa, ingen annans, det är det som gör denna bok lite speciell. Jag tycker att Christina Kjellsson lyckats med detta riktigt bra. Man får följa Mirjam ett år och hon hinner börja i skolan. Hur mycket som är självbiografiskt vet jag inte, men jag gissar att en del är det. Miriam funderar mycket och på 60-talet var det inte så vanligt att man förklarade så mycket för barn. Barnen fick vara själva med sina funderingar och tankar, och med de vuxnas många gånger konstiga svar och kommentarer.
Solknepet har fått bra recensioner och jag förstår det, jag rekommenderar den. En lättläst bok med inte så många sidor men som jag redan skrivit - den är läsvärd, och det fick åtminstone mig att fundera på min egen barndom, den var på 60-talet, rätt långt från Jämtland men ändå på landsbygden. En del igenkänning men kanske ändå inte. Alla har vi vår egen barndom och våra egna minnen från den tiden i våra liv.

Andra som skrivit om Solknepet:

Sagomuseets Blogg

dagensbok.com

  

onsdag 18 maj 2016

Mina mönster Gudrun Sjödén


Mina mönster Gudrun Sjödén (2016) är en härlig bok, att njuta av om man som jag gillar Gudrun Sjödéns mönster. I boken berättar Gudrun om hur hennes företag har utvecklats från start 1974 till nutid. Hur hon skapat ett företag som nu har butiker i många städer i Europa och t o m i New York. På internet säljer hon till 52 länder. Gudrun har tagit emot medalj av Kungen och har blivit hela Sveriges "Kulturtant". Att hennes kundkrets är "kulturtanter" ser hon med glädje på och hon skriver att "När det är bokmässa i Göteborg blir det stor säljhelg för mig! Samma när det är Tjejmilen i Stockholm."

Som en inledning i boken har Gudrun skrivit: 


Skönhet för mig,
det är att tillföra färg och mönster.
Hög livskvalité för mig är att 
leva nära naturen, i färgrika kläder
som är bekväma och fungerar.

Första kapitlet heter: Jag är en akvarellmålande entreprenör, det är så hon beskriver sig själv. Bokens sidor innehåller många av hennes fina akvarellmålningar, och bilder på kläder från hennes kollektioner genom åren. Inspirationen har hon fått från olika håll i världen, hon skriver : "Min lust till svensk allmoge syns tidigt, men numera söker jag mig medvetet till all världens olika kulturer som har hållit fast vid ett starkt eget textilt uttryck."
En kapitelrubrik är Min ekologiska övertygelse, där skriver hon att bonddottern i henne gjorde att det blev rätt att satsa på ekologiskt. I Gudruns kollektion finns en egen miljömärkning, en symbol med gröna blad. Tre gröna blad står för 100 % ekologisk certifierad produktion. Gudruns åsikt är också att bästa miljötänket har de som använder sina kläder länge - min design syftar till ett långt liv.
Det är en fin presentbok att sitta o bläddra i och man blir glad, precis som jag och många blir av hennes fina kläder. Gudruns ord igen "Jag vill att man ska tänka så här när man handlar hos mig: Behöver jag den här? Gör den mig glad? Om det blir ja på båda frågorna då slår jag till."  
Läs mer om Boken här


måndag 9 maj 2016

Dagarna med farmor




Dagarna med farmor av Frédérique Deghelt, (Svensk översättning 2013) är en så kallad  feelgood.  Som omslagsbilden visar så handlar det mycket om böcker och läsning. Det var längesen jag läste något i den här genren.
Eftersom det är en feelgood-berättelse är jag ju inte förvånad att det  går lite för bra för farmor Mamoune, och dotterdottern Jade. Exempelvis så sker en del slumpmässiga möten, som jag knappast tror skulle ske i en storstad som Paris. Slutet är i och för sig lite överraskande ett efterord som jag tror många läsare blivit förvånade och frågande till. Så ett varningsord: Läs inte efterordet förrän du väl kommer dit.


Från baksidetexten:

 "Den unga journalisten Jade får plötsligt ett telefonsamtal. Hennes åttioåriga farmor, Mamoune, måste flytta till ett äldreboende och lämna sitt hus, sin trädgård, sin självständiga tillvaro.
Jade, som till stor del vuxit upp hos sin farmor, tvekar inte ett ögonblick: hon måste rädda Mamoune från äldreboendet, "ättestupan", och ta henne till sin lägenhet i Montmartre. Raskt kastar Jade sig i bilen, kör och hämtar sin något förvånade farmor, och befinner sig plötsligt sambo med en femtio år äldre kvinna."


Det visar sig att Jade nu lär känna en annan Farmor, än den hon minns från sin barndom. Den farmor som Jade minns var en snäll bullbakande och omtänksam farmor som ofta satt och läste Bibeln. Nu avslöjar hon sig för Jade att det bara var ett omslag hon använde när hon läste böcker. Samtidigt anförtror Jade att hon har skrivit ett manus till en roman, men att den har blivit refuserad av de förlag hon skickat den till. Mamoune erbjuder sig att hjälpa henne genom att vara en lektör för detta manus.
Jag tyckte stundtals historien var lite dryg, men emellanåt tog den sig och jag läste vidare. Det är mycket om läsningens glädje och hur man genom läsning lär sig om livet och samspelet mellan människor. Kan bli lite för mycket av dessa visdomsord för min smak. Berättelsen är skriven så att i många kapitel är berättarjaget Mamoune, hennes tankar, men Jade beskrivs mer utifrån, inte som en jagperson. Känns lite ovanligt men det fungerar bra.




Läs vad andra tyckt om Dagarna med farmor:


Beas bokhylla

Enligt O

Recension på Litteraturmagasinet

fredag 29 april 2016

Snö kan brinna


Snö kan brinna av Katarina Mazetti (2015) är en bok om ett 70-tals kollektiv i Umeå. Fyra ungdomar, två tjejer o två killar som flyttar ihop i ett hus och delar allt. De gruppförlovar sig och alla är de hopplöst förälskade i fel person! De bildar ett folkmusikband med namnet Snön brinner, ordnar fester, demonstrerar, skaffar en folkabuss och far land o rike runt. Det är 70-tal mycket 70-tal. Katarina Mazetti har skrivit en humoristisk bok, men samtidigt är slutet riktig tragiskt. Emellan de flesta kapitel finns noter med text till en folkmusikmelodi. Katarina skriver i ett PS att de som inte kan noter kan hitta det mesta av musiken i olika varianter på youtube. Katarina var själv med i ett kollektiv på 70-talet så hon har verkligen upplevt hur det var i  de kollektiv som det fanns så många av då. Det slår mig att dessa ungdomar gjorde sig så helt fria från sina familjer, traditioner och konventionen. De trodde så starkt på sin livstil och gjorde verkligen uppror. Ändå var de sökande och många gånger säkert rätt omogna och även i viss mån naiva.
Jag har tidigare läst Utanmyr av Sofia Nordin som också handlar om ett kollektiv men den utspelar sig mer i nutid, även om det kollektivet också känns 70-tal. Båda böckerna är läsvärda men det är helt olika böcker. Snö kan brinna är skriven humoristiskt och Utanmyr är som en späningsroman.

tisdag 26 april 2016

30 år sedan Tjernobylkatastrofen - Boktips om Kärnkraft


Idag är det exakt 30 år sedan Kärnkraftshaveriet i Tjernobyl inträffade. En händelse jag minns mycket väl. Det var ju genom att det uppmättes förhöjda halter av radioaktiva ämnen utanför kärnkraftverket i Forsmark som världen fick reda på att något hade hänt. Tjernobyls kärnkraftverk låg ju i dåvarande Sovjetunionen och de teg med vad som hänt i flera dagar. Sven Löfveberg var en av de ansvariga på strålskyddsinstitutet och han skrev dagboksanteckningar om händelsen som sen blev en liten häftad bok: En strålande vår Dagbok om Tjernobyl. Jag har den, men hittar den inte just nu. Jag har läst den två gånger, först när jag köpte den kanske några år efter den kom ut och sen läste jag den som en dagbok för varje dag för 10 år sedan. Den är intressant och för er som är yngre och inte minns händelsen för 30 år sen rekommenderar jag den. Boken är nog lite svår att få tag i. Bokbörsen har något ex. Sen kan den ju finnas kvar på bibliotek eller att man hittar den på loppis eller antikvariat om man 
har tur.

Förra årets nobelpristagare i Litteratur Svetlana Aleksijevitj fick väl nobelpriset bland annat för boken En bön för Tjernobyl.




Åsa Moberg har skrivit en bok  med titeln Ett extremt dyrt och livsfarligt  sätt att värma vatten - En bok om kärnkraft.


Någon som verkligen gjorde ett bra inlägg om kärnkraften och dess risker var Tage Danielsson med sin sannolikhetsmonolog. Den handlade om Harrisburgolyckan som skedde 1979, alltså för 37 år sedan.




Det har ju även skett en kärnkraftskatastrof i Fukushima och här ett par exempel på böcker om den katastrofen, som skedde 2013.


Fukushimas färger av Elin Lindqvist
och Fukushima för evigt av Pirko Lindberg



Sammanlagt tre stora katastrofer med kärnkraftstekniken.
Tage Danielsson fick nog rätt det är sannolikt att det kan hända. 
Det är nog sannolikt att jag kommer att läsa några av dessa böcker framöver.