söndag 7 februari 2016

Mig äger ingen

Mig äger ingen av Åsa Linderborg (2007) är Åsas biografi om sin pappa "Härdarmästare" Leif Andersson. Det är samtidigt en bok om Åsas barndom och uppväxt i Västerås på 70- och 80-talet.Det är alltid intressant med biografier om det är en person man känner till, men i det här fallet är det ju den som skriver biografin som är den kända personen. På sitt sätt blir det även en självbiografi av Åsa fast den klassas som biografi. Vad kände jag då till om Åsa Linderborg innan jag läste den här boken? Att hon är skribent med debattinlägg på Aftonbladet och att hon är feminist och en person med åsikter till vänster den politiska skalan. Hennes debattinlägg har ibland lett till stora diskussioner i media och hon tillhör dem som utsatts för en hel del näthat. Vad har jag då fått veta mer om henne genom att läsa Mig äger ingen? Bland annat att hon växte upp i Västerås, att hon mestadels bodde med sin pappa som barn och att hennes pappa var härdare på ett företag som hette Metallverken. Förutom om pappan skriver Åsa om sina farföräldrar och om sina morföräldrar och om sina föräldrars syskon. Om sin mamma och hennes nya man får man inte veta så mycket. Det är alltså en bok om sin pappa som Åsa skrivit och det är en kärleksfull bok om honom. Arbetaren som jobbade hårt, vars fru lämnade honom men lät sin lilla dotter bo kvar. 
En rolig pappa som skojade och spelade teater för henne, en pappa som talade om arbetarnas kamp och ondgjorde sig på de "höga herrarna". Åsa skriver också om en pappa som var trött efter dagens slit längtade efter helgen men som då drack för mycket och som alltid hade ont om pengar.

Jag tyckte mig äger ingen var intressant men samtidigt som den borde vara lättläst så kändes det ibland som Åsa upprepade sig, den blev därför bitvis lite seg att läsa. Boken har ju filmatiserats men filmen har jag inte sett då jag sällan tittar på filmer som är baserade på böcker innan jag läst boken. Nu kan jag alltså se filmen och vem vet kanske jag tycker bättre om den än om boken.

söndag 24 januari 2016

Flykten över järnridån



Flykten över järnridån - En sann historia, Hans Christian Cars (2015) är en kärlekshistoria som tar sin början 1965. Detta är mitt under det Kalla kriget.  Hans Christian som är på studieresa i Europa och träffar en vacker kvinna på ett tåg.  Kvinnan heter Isolde och bor i Öst- Berlin. De samtalar med varandra under hela resan och Isolde lämnar en lapp med sina kontaktuppgifter innan de skiljs åt. Hans Christian sparar lappen i fickan och kan inte låta bli att ändra om sin planerade resa med att uppsöka Isolde i Budapest. Det var till Budapest som Isolde rest med tåget för att hälsa på vänner. Isolde blev förvånad över besöket, men deras kontakt leder till något mer och snart tar planerna fart på att Isolde ska försöka fly till andra sidan järnridån, för att leva fritt ihop med Hans Christian. Alla planer sker i största hemlighet, ingen inte ens någon i deras familjer får veta något. Den enda utomstående som vet om planerna är en vän till Hans Christian. Efter mycket funderingar bestämmer de att Hans Christian skall ta flygcertifikat och flyga över järnridån och hämta upp Isolde.

Boken inleds med en Prolog och är sen uppdelad i två delar. Prologen beskriver ganska kort de politiska skeenden i Europa som ledde fram till  den s k järnridån och Berlinmurens uppbyggande. Del ett handlar om hur Hans Christian och Isolde träffades och deras första möten.  Del två handlar om flykten och hur deras plan till slut lyckades. I mitten finns det lite foton exempelvis på kartor och löpsedlar om flykten. 
Det är en lättläst och spännande bok även om man från början vet att den har ett lyckligt slut.
  

tisdag 19 januari 2016

Innan floden tar oss

Innan floden tar oss, Helena Thorfinn (2012) är en roman som handlar om Bangladesh och som mestadels utspelar sig i Dhaka.

Om boken:
"Innan floden tar oss är en roman som doftar och stinker, sprakar av färg, brusar av liv och tar oss till platser och händelser i en myllrande fart. Med samma närvaro och humor skildras svenskarnas försök att göra gott och vara politiskt korrekta som de bangladeshiska byflickornas drömmar och vägval. En vid, stark och spännande skildring som på samma gång berör angelägna och svåra frågor som de mer vardagliga."

Helena Thorfinn  är journalist och utvecklingsanalytiker som arbetat vid ambassaden i Dhaka.Det hon skriver om och de frågor hon vill belysa har hon alltså kunskap om.
Jag visste inte mycket om Bangladesh överhuvudtaget innan jag läste denna roman och nu känns det som jag fått veta mycket. Att i stället för att skriva en torr faktabok så har Helena alltså lyckats göra en berättelse i romanform men som känns väldigt lärorik. Helenas sätt att beskriva Dhaka och Bangladesh från två håll, de fattiga invånarnas och de rika i diplomatkvarterens värld, och att sedan låta dessa personers öde föras samman är en smart idé och det hela känns för det mesta trovärdigt. Detta gör också att det blir variation för läsaren och inte för långa stycken om sådant som handlar om administration,  biståndsregler och siffror.

Ända sedan boken kom ut har jag tänkt o läsa den, men det blev först nu och jag ångrar inte att jag läst den. Det är en bok jag kommer att komma ihåg och jag vet nu  inte bara mer om Bangladesh utan även lite mer om bistånd och frågor som kan uppstå i samband med det. Något jag hade trott att boken skulle handla mer om än den gjorde var textilfabrikerna, men även det finns där, och det är otäckt och tragiskt att läsa om detta, men som sagt det är inte bara om det man får insyn i.
Andra som bloggat om boken:

Monicas BOKLÄSARDAGBOK

Beas bokhylla

Kristinas bokblogg

 

måndag 11 januari 2016

Svinnlandet

Svinnlandet - Min resa genom en värld av slöseri och hur den gav mig ett liv i överflöd. Andreas Jakobsson (2015)

Kort om Svinnlandet:
"Andreas berättar i boken hur han under två år levt på gratis mat som andra har slängt. Han dissekerar systemfelen som skapar detta vansinne - och pekar samtidigt på konkreta lösningar."

Visst hade jag hört talas om dumpstring, men att det fanns så mycket att hämta bland livsmedelsaffärernas sopor det visste jag inte. Dumpstring är med på Nyordslistan 2015, kanske bland annat för att det finns grupper om detta på facebook så fler utövar det. Tror även att denna bok som har uppmärksammats genom att Andras blivit uppmärksammad och bland annat blivit intervjuad i radio och tv om den har påverkat. 


Boken börjar med ett förord av Mats-Eric Nilsson, författaren till bland annat Den hemlige kocken och Döden i grytan. Sedan kommer det ett kapitel som heter Första gången, som är ett slags förord av författaren.  Nu är det inget jag tänkt o börja med, men helt klart är detta är en handbok att läsa för den som känner sig lockad till denna nattliga sysselsättning som man kan tjäna stora pengar på. Man gör också klimatet en tjänst när man dumpstrar.
Boken innehåller många listor med bra och tänkvärda punkter, om allt från vilken utrustning en dumpstare behöver till vad som gör att svinnet av livsmedel är så stort som det är.

Andreas bor i Uppsala och skriver om de butiker han besöker efter stängningsdags han har satt anonyma namn på butikerna så vi som läser inte skall veta vilka butiker det är. Det jag tyckte va lite tjatigt under läsningen av boken är att det är så mycket upprepningar av vad han hittar. Andreas har alltså fört dagbok över sina dumpstringsnätter. Han är sällan ensam utan de är oftast någon annan dumpstrare med, personer han träffat just i detta sammanhang. Andreas beskriver väldigt detaljerat sitt liv som dumpstrare hur han går tillväga vilka butiker han besöker och vad han hittar och hur han tar tillvara på sina fynd. Det är inte dåliga fynd han gör, exempelvis  frukt och grönt från hela världen, kaffe, Anthon Berg-marsipan, öl, dessertostar av alla de slag ,chips och nötter.

Andreas gör intervjuer med affärsägare, tillverkare, och grossister och kollar  även upp  hur man tagit fram siffrorna på att det är hushållen som står för det största svinnet, och får då själv fram helt andra siffror. Slutsatsen blir att det inte alls stämmer, det är i leden innan det hamnar i våra kök, som svinnet är som störst. Mycket intressanta siffror, som han har konkreta lösningar för att få ner. Det finns även en hel del tips på vad man själv kan göra för att få ner sitt eget svinn av matvaror.


Hoppas att denna bok kan få lite av den genomslagskraft som Mats-Eric Nilsson har haft med sina böcker, jag har bloggat om några av dem här.


onsdag 6 januari 2016

Livet går vidare

Livet går vidare av Karin Wahlberg (2014) är den andra boken i serien Lasarettet. Den första delen är Än finns det hopp.
Jag var och hörde  Karin Wahlberg när hon berättade om sin Lasarettetserie på en författarkväll.Hon berättade också mycket om sig själv och sin uppväxt och om sin yrkesväg till att nu vara både barnmorska, gynekolog och författare. Karin var duktig på o berätta och även svara på frågor om sjukvårdens utveckling, särskilt betonade hon att inom sjukvården var det absolut inte bättre förr. Dessa böcker utspelar sig i en fiktiv stad som han har döpt till Ekstad, hon avslöjade att namnet är en kombination av Eksjö och Halmstad, eller ja andra delen kan ju även vara efter Karlstad sa hon.
Livet går vidare tar vid där Än finns det hopp slutar och året är nu 1954. I Än finns det hopp handlade det mycket om polioepedemien, och I livet går vidare handlar det mycket om kvinnor. Bland annat om kvinnomisshandel och om graviditeter både önskade och oönskade och om missfall.Som läsare får man ta del av ett stycke sjukvårdshistoria och även om hur samhället och synen på människor var. Själv visste jag exempelvis inte att abort var tillåtet i en hel del fall, inte bara om kvinnans liv var hotat, även om fri abort infördes i Sverige långt senare. (1974). 
Först tänkte jag att kommer jag ihåg alla personer från att jag läst Än finns det hopp eftersom det var ett tag sen, men det som är bra här är att det finns en lista över personerna som är med i berättelsen och jo då jag minns dem och det känns som att träffa på "gamla vänner". Nu väntar jag på nästa del som jag vet att Karin jobbar med. Även om jag aldrig kunnat tänka mig att själv vara en del av sjukvården annat än som patient, så tycker jag det är intressant att följa den här serien eller kanske är det just därför? I vilket fall så beskriver Karin många saker på ett pedagogiskt sätt även om det är en romanserie. Det är det som gör den så bra. Jag är själv född på 50-talet och den lilla tid jag levde på 50-talet tillbringade jag nästan helt just på ett lasarett närmare bestämt i en kuvös.
Att följa den här serien ger ett perspektiv på hur mycket som har utvecklats just inom sjukvården genom årens lopp. 

torsdag 31 december 2015

Inför mitt femte bokbloggarår


Tankar om läsåret 2015

Jag har varje år som mål att uppnå 40 lästa böcker,under 2015 har jag kommit upp till 39!! Men jag har tre påbörjade och jag inser nu att ingen av dem blir utläst förrän nästa år. Jag har inte bloggat om alla böcker jag läst och jag har en kvar som är läst som jag tänkt göra ett inlägg om. Jag har inte varit så duktig med mina två teman klimathotet, och Carl o Karin Larsson, två böcker om Karin har det blivit och en bok om klimathotet. Jag läser mest svenska författare och de flesta böcker jag läser är skrivna av kvinnor. Ändå tycker jag att jag läser blandat (!) men det stämmer tydligen inte helt. Jag har detta år  läst mer nyskrivna böcker än vad jag brukar göra men det är en marginell ökning skulle jag tro. Under 2015 läste jag tre av Jan Guillous böcker i serien om 1900-talet. Ser fram emot nästa bok som väl kommer till hösten.
Jag deltar också i Ugglan och bokens novellutmaning och har hittills läst 12 noveller, det är lite annorlunda att läsa noveller det är därför jag antog att  vara med i den utmaningen.


Planer inför 2016 mitt femte bokbloggarår.

Ja att hinna läsa fler böcker och göra fler blogginlägg är alltid min förutsatts.
Att försöka blanda läsningen så det blir fler böcker skrivna av män och av författare från andra länder hör också till mina planer. Vi får se hur det går med det... Jag har inte tänkt att lägga in något nytt tema i år utan är så tråkig att jag tänker fortsätta med samma som 2015, då det,som jag skrev ovan, blev för få lästa, särskilt om klimathotet. Här är inriktningen även att läsa just om mat och klimat, finns mycket oläst där, en del böcker i ämnet står i min bokhylla o väntar. Om makarna Larsson har jag också några böcker olästa så det är dumt att blanda in något nytt tema. Ett år går ju alldeles för fort! 
I novellutmaningen har jag fram till 19:e juni på mig att läsa ett antal noveller till, mitt mål här var från början att klara av 20, då 40 känns kanske för mäktigt. Vi får se var jag hamnar. 

Önskar Er som kikar in på min blogg emellanåt Ett fint läsår 2016 !



Novellutmaningen 9-12




Så här i slutet på året har jag gjort ett ryck i Ugglan och bokens novellutmaning och läst fyra noveller som passar i December.

                Läs en novell av en rysk författare 

                Ljusstakarna av Anton  Tjechov


Läs en novell som slutar på N                      
Granen av HC Andersen 

Läs en novell med Jultema  

Dans runt granen av Mats Söderlund



 Läs en novell av en författare som har samma för-, mellan- eller efternamn som du  
Julnatta av Kerstin Ekman

Anton Tjechovs Ljusstakarna Är en novell med sensmoralen att man inte ska ge bort något man själv inte tycker om.


Granen av HC Andersen är en saga som kan läsas av både barn och
vuxna. En liten sorglig berättelse om förgänglighet kan man säga.

Dans runt granen är en rätt lång novell av för mig en okänd författare Mats Söderlund. Läser om honom att han är en poet och en av initiativtagarna till samlingarna Noveller för världens barn där jag hämtar en hel del av de noveller jag läser i denna utmaning. Han har också varit ordförande i Sveriges författarförbund. Denna novell är för mig det totala kaoset ett julkaos helt enkelt motsatsen till julefrid. En lång och konstig historia jag inte riktigt fattar mer än att allt är just kaos. En liten lustighet är att i denna novell tänker en person på sagan om granen, som jag just läst.

Julnatta av Kerstin Ekman bygger på folktro om att julnatten är speciell, det är en hel del mystiska saker som händer då, man ska va snäll mot djur och i denna novell ska man viska i djurens öron, men inte till alla djur, en del hör djävulen till ... 

Ska försöka att läsa fler noveller och blogga om men det kan bli klurigare att placera in dem på listan.